Hitta din solnedgång
För ganska exakt ett år sedan satt jag i en liten bungalow på Funky Monkey Lodge i Santa Teresa med datorn framför mig. Jag hade några arbetsuppgifter kvar att göra innan jag kunde gå ner till stranden för att se solnedgången tillsammans med ortens lokalbor och inresta turister. Här på den långa sandstranden samlades man varje kväll för att beskåda himlens skiftningar tills solens brinnande klot sakta släcktes i de långsamma vågorna. Ett magiskt skådespel måste jag säga.
Mitt i djungeln på Costa Ricas stillahavskust ligger detta undangömda paradis inhyst i tät tropisk regnskog och hemvist för inbitna surfare, vrålapor, spindlar och yogis. Så vad gjorde jag här alldeles ensam och långt ifrån tryggheten hemma i Stockholm och på Vår Gård? Jag har aldrig surfat, är måttligt bekant med underliga kroppsställningar och är livrädd för alla typer av kryp.
Till slut tog jag mod till mig och bad min chef Kadi Upmark om tjänstledigt. Utan tvekan accepterade hon min önskan och jag minns att hon sa ”jag vill att du följer din dröm”. Vi kom överens om att jag kunde arbeta lite på distans under resans gång, men att det var väldigt viktigt att jag i första hand fokuserade på mig själv och min upplevelse. Jag blir varm i hjärtat när jag tänker tillbaka på hennes osjälviska reaktion och omtanke om mig och mina behov.
Jag har alltid älskat att resa och länge drömt om att få göra en resa runt jorden, men det har varit svårt att få till. Hur löser jag det med jobbet och vem kan ta ledigt för att göra mig sällskap? Frågorna var många och hindrade mig länge från att göra slag i saken.
Nu fanns det ingen återvändo och hösten 2019 bar det av. Ensam, för det var omöjligt att hitta någon som kunde följa med på en sådan lång resa. Idag är jag väldigt glad att det blev just så för jag blev tvungen att lita helt på mig själv och vara öppen för nya bekantskaper vilket skulle komma att berika mig mer än jag kunnat drömma om.
”Även kackerlackan kan få vara med på ett hörn”
Denna resa har fört mig till platser jag aldrig sett och utmanat mig på många sätt. Jag har surfat på en våg i stilla havet, kanske bara i några sekunder, men jag gjorde det. Jag har också genomfört långa yogapass bland skrikande vrålapor som gav uttryck för känslan mina muskler ville ge. Jag har även duschat med en gigantisk kackerlacka utan att gallskrika. Det har varit en minst sagt upplevelserik resa och jag har njutit av varje sekund.
Idag när jag tittar ut på den dystra grå himlen som vägrar släppa taget, precis som det förbaskade viruset, så känns tiden före corona som en annan verklighet. Jag flög hem i början av mars full av inspiration och livslust för att landa i en skräckfilm där en pandemi tagit över världen.
Ja det är svårt att inte nämna pandemin eftersom vi alla befinner oss mitt i den och gör vårt bästa för att anpassa oss. För att komma igenom den behöver vi känna hopp om att den tar slut vi så att vi kan få återgå till våra vanliga liv utan att känna oss begränsade.
En stor del av min personliga räddning har varit alla upplevelser, möten och minnen jag fick med mig hem. Jag kan sluta mina ögon och återvända till den varma sanden och de magiska solnedgångarna när jag vill, även kackerlackan kan få vara med på ett hörn…fast på lagom avstånd.
Visst, det har hjälpt mig mycket genom året, men det har även gett mig insikten om hur viktigt det är att alltid skapa nya upplevelser i vardagen som berikar tillvaron och gör den lättare att hantera. Att inte fastna i det dystra och våga leta efter de små ljusglimtarna som påminner oss om att solen alltid går ner i horisonten bakom den gråmulna himlen. Även om den inte syns.
Frida Janneson, marknadskoordinator på Vår Gård